Många av de tekniker vi tar för givna började som ett forskningsresultat i ett laboratorium. Vägen därifrån till en färdig produkt är sällan rak. Den kräver beslut om ägande, skydd, finansiering och affärsmodell, ofta långt innan någon vet om idén håller. Här är de viktigaste stegen för forskare i Sverige.
Vem äger resultatet?
Den första frågan är ofta den mest grundläggande: vem har egentligen rätt till uppfinningen? I Sverige gäller det så kallade lärarundantaget. Enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar räknas lärare vid universitet, högskolor och andra utbildningsinrättningar inte som arbetstagare i lagens mening. Det innebär att forskande lärare normalt själva äger rätten till sina uppfinningar, inte lärosätet.
Undantaget skiljer Sverige från många andra länder, där rättigheterna i regel ligger hos universitetet. Men huvudregeln gäller inte alltid. Avtal med externa finansiärer eller industripartner kan ändra vem som får rättigheterna till resultaten. Den som deltar i ett samarbetsprojekt bör därför tidigt ta reda på vad som har avtalats, och vad det innebär för möjligheten att kommersialisera.
Innovationskontoret – första stoppet
De flesta svenska lärosäten har innovationskontor och holdingbolag som stödjer forskare som vill nyttiggöra sina resultat.
Ett exempel är KTH Innovation. Där kan forskare och studenter få en personlig coach, och patentingenjörer och en avtalsjurist hjälper till med frågor om patent, avtal, nyttjanderätt och ägande. Kontoret hjälper också till att hitta finansiering, från bidrag till investering. Det finns även program för olika skeden, till exempel Discovery för forskare som vill undersöka om deras resultat kan skapa nytta, och Pioneer för forskarteam som vill gå vidare. Till det kommer kontorsplats och ett startup-community på campus.
Liknande stöd finns vid andra lärosäten, även om upplägget skiljer sig åt. Det viktiga är att ta kontakt tidigt, gärna innan man har bestämt sig för hur resultaten ska användas.
Publicera eller patentera?
För en forskare är publicering en självklar del av arbetet. Men publicering och patentering står ibland i konflikt med varandra. Ett patent kräver att uppfinningen är ny. En uppfinning som redan har publicerats, i en vetenskaplig artikel, på en konferens eller i en avhandling, är inte längre ny och kan i regel inte patenteras.
Därför råder KTH Innovation forskare att söka patent innan de publicerar sina resultat. Det betyder inte att man måste välja bort publicering. Ofta handlar det om att planera ordningen: att lämna in en patentansökan först och publicera efteråt. Ett innovationskontor kan hjälpa till att bedöma om resultaten är patenterbara och hur tidplanen kan se ut.
Från teknik till marknad
Ett lovande resultat i labbet är inte detsamma som en produkt. Ett vanligt sätt att beskriva hur långt en teknik har kommit är TRL-skalan (Technology Readiness Level), som bland annat används av EU. Skalan går från 1 till 9, från att grundläggande principer har observerats (TRL 1) till ett system som är bevisat i verklig drift (TRL 9). Forskningsresultat ligger ofta på de lägre nivåerna. Vill du få en uppfattning om var din egen teknik befinner sig kan du använda TRL-kollen.
Verifiering
Steget mellan forskning och produkt brukar kallas verifiering. Det handlar om att visa att tekniken fungerar utanför den kontrollerade miljön i labbet och att den kan lösa ett verkligt problem. Här behövs ofta finansiering som varken passar traditionella forskningsanslag eller riskkapital. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, finansierar forskning och innovation och är en av de aktörer som kan bli aktuella. Läs mer om hur Vinnovas finansiering fungerar.
Kunder
Lika viktigt som att tekniken fungerar är att någon vill använda den. Tidiga samtal med möjliga kunder och användare kan visa om problemet är tillräckligt viktigt och om lösningen passar in i hur de arbetar.
Licens eller eget bolag
Det finns i huvudsak två vägar till marknaden. Den ena är att licensiera tekniken till ett befintligt företag som har resurser att utveckla och sälja den. Den andra är att starta ett eget bolag. En licens kan passa när det redan finns etablerade aktörer med kanaler till marknaden. Ett eget bolag ger mer kontroll men kräver också mer tid, kompetens och kapital. Valet beror på tekniken, marknaden och forskarens egna ambitioner.
Fem frågor att ställa sig tidigt
- Vem äger resultaten? Gäller lärarundantaget, eller finns avtal som påverkar rättigheterna?
- Har något redan publicerats? Planerade artiklar, konferensbidrag och avhandlingar kan påverka möjligheten att patentera.
- Hur mogen är tekniken? En ärlig bedömning av utvecklingsnivån hjälper till att planera nästa steg.
- Vilket problem löser den, och för vem? Utan en tydlig användare blir det svårt att hitta både kunder och finansiering.
- Vill jag själv driva det vidare? Svaret avgör ofta om licens eller eget bolag är den rimligaste vägen.
Ett första steg
Att gå från labbet till bolaget tar tid, och de flesta idéer förändras på vägen. Men många av de avgörande besluten fattas tidigt, ofta innan forskaren har tänkt på kommersialisering. Genom att förstå vem som äger resultaten, planera publicering och patent och ta hjälp av lärosätets innovationsstöd kan forskaren hålla möjligheterna öppna. Innovationskontoret är för många ett naturligt första stopp.
Källor: Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar, lagen.nu, Lärarundantaget, lagen.nu och KTH Innovation – vårt stöd.