För många som bär på en ny idé blir Vinnova en av de första adresserna när pengarna inte räcker till nästa steg. Men innovationsstöd fungerar annorlunda än ett banklån eller en investering, och den som förstår logiken bakom utlysningar, bedömning och medfinansiering har lättare att avgöra om, när och hur det är värt att söka.
Vad är Vinnova?
Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet, en statlig myndighet vars uppdrag är att främja forskning och innovation som kan bidra till hållbar tillväxt. Myndigheten finansierar projekt hos företag, lärosäten, forskningsinstitut och offentliga organisationer, ofta i samverkan mellan flera av dem.
Enligt en artikel i Dagens PS från mars 2024 satsar Vinnova ungefär 3,5 miljarder kronor per år på forskning och innovation. Under en period på 15 år hade cirka 33 miljarder kronor delats ut till 5 351 företag, och 51 procent av dessa företag var aktiva vid tidpunkten för granskningen. Statistiken säger däremot ingenting om vad innovationsarbetet faktiskt ledde till. Att ett bolag inte längre är aktivt behöver inte betyda att projektet misslyckades, och att det finns kvar betyder inte automatiskt att stödet gjorde skillnaden.
Utlysningar i stället för löpande ansökan
Den som vill söka pengar från Vinnova kan i regel inte skicka in en ansökan när som helst. Finansieringen sker genom utlysningar, där varje utlysning har sina egna villkor, bedömningskriterier och en sista ansökningsdag. Utlysningarna riktar sig till olika målgrupper och syften, till exempel tidiga bolag, samarbetsprojekt mellan näringsliv och akademi eller satsningar inom ett visst samhällsområde.
Man söker via den aktuella utlysningen på vinnova.se. Där framgår vem som får söka, vilka kostnader som är stödberättigande, hur stort bidrag som kan beviljas och vad som krävs i ansökan. Bidragen ska oftast medfinansieras, vilket innebär att den sökande själv står för en del av projektets kostnader, antingen med egna pengar eller med arbetstid och andra resurser enligt utlysningens regler.
Exemplet Innovativa startups
Ett exempel som illustrerar hur villkoren kan se ut är programmet Innovativa startups, som har varit uppdelat i två steg. I omgången för steg 2 våren 2023 kunde endast nystartade små företag som slutrapporterat ett projekt i steg 1 söka. Vinnovas maximala bidrag var 900 000 kronor, och myndigheten finansierade högst 90 procent av de stödberättigande kostnaderna. Företaget behövde alltså stå för minst 10 procent själv.
Exemplet visar två saker. Dels att stödet kan vara stegvis uppbyggt, så att ett första projekt blir en förutsättning för nästa. Dels att det alltid finns en egen insats. Det är viktigt att komma ihåg att villkoren ändras mellan omgångar och att program kan läggas om eller avslutas. Siffrorna ovan gäller just den utlysningen, och den som funderar på att söka behöver alltid läsa den aktuella utlysningstexten.
Vad bedöms?
Varje utlysning har egna kriterier, men bedömningen brukar kretsa kring några återkommande frågor. Hur nytt är det som ska utvecklas, och hur stor är innovationshöjden jämfört med det som redan finns? Vilken marknadspotential har lösningen, och finns det en trovärdig bild av vem som ska använda eller betala för den? Har teamet den kompetens och kapacitet som krävs? Och är projektet genomförbart med den plan, tidsram och budget som beskrivs?
En ansökan blir sällan starkare av stora ord. Det som brukar väga tyngre är en tydlig beskrivning av problemet, vad projektet ska leda fram till och hur man tänker ta sig dit. Den som kommer från forskningen kan ha nytta av att läsa mer om hur forskning blir en produkt.
Bidrag, lån eller ägarkapital
Ett bidrag är inte samma sak som ett lån eller ägarkapital. Bidrag behöver normalt inte betalas tillbaka, men de kräver att pengarna används till det beviljade projektet och att man rapporterar hur arbetet gått och hur medlen använts. Ett lån ska återbetalas, och ägarkapital innebär att någon annan går in som delägare i bolaget.
Vinnova är heller inte den enda vägen. Lärosätenas innovationskontor och holdingbolag kan stötta forskare som vill kommersialisera sina resultat. Almi erbjuder lån och riskkapital till företag i olika skeden. Privata investerare och affärsänglar kan bidra med både kapital och erfarenhet, i utbyte mot ägarandelar. För projekt med internationella partner finns EU-program som Horisont Europa.
Tips innan du söker
- Läs hela utlysningen. Kontrollera vem som får söka, vilka kostnader som räknas och när sista ansökningsdag är.
- Planera för medfinansieringen. Räkna ut hur stor egen insats som krävs och var den ska komma ifrån.
- Beskriv problemet konkret. Förklara vad som är nytt, för vem lösningen är tänkt och varför den behövs nu.
- Räkna med väntetid. Använd Runway-räknaren för att se hur länge kassan räcker medan du väntar.
- Tänk på rapporteringen. Ett beviljat bidrag följs av krav på uppföljning, så håll ordning på tid och kostnader från start.
Innovationsstöd kan ge en idé det utrymme som behövs för att testas och utvecklas innan den är redo för lån eller investerare. Men det är ett verktyg bland flera, med egna villkor och krav. Den som tar sig tid att förstå utlysningen, planerar för den egna insatsen och har en realistisk bild av tidsplanen står bättre rustad, oavsett om ansökan beviljas eller inte.
Källor: Dagens PS, 3 mars 2024; Vinnova, Innovative Startups step 2 spring 2023.